Jag tycker att det är riktigt knepigt att fotografera mig själv. Ibland blir det för mörkt, ibland vita fläckar i ansiktet, suddigt, stökigt i bakgrunden eller så ser jag alldeles stirrig ut. Jag kan lätt ta 20 bilder på mig själv utan att bli nöjd med en enda.

 

 

Det värsta jag vet är när Göran utan förvarning ska kolla vad vi har för bilder i kameran. En efter en bläddrar han igenom dem, den ena värre än den andra då jag försöker posera men allt för ofta inte riktigt får till det… Och så kan han titta på mig och säga ”Men älskling….?!” och så ler han lite... Usch, vad larvig jag känner mig då!